Komplicerat fall, och bus hos mormor.
» Kommentarer(0) «
Idag var det tidig uppstigning som gällde här hemma, packade in Melker i bilen och sedan åkte vi vidare mot Falu Lasarett, för ett besök hos min magläkare.
Mitt på Falu vägen i rusningstrafik så hände något med bilen, och där stod jag. Med varningsblinkers på, och var livrädd att någon skulle köra in i mig. Ingenstans att knuffa undan bilen heller.
Ringde efter T som kom och kollade, allt hade dock löst sig själv med bilen, måste ha varit något skit som kommit in nånstans på fel ställe bara. Skönt. Vi kunde åka vidare, och jag hann in till läkartiden med några minuters marginal.
Fick idag veta att jag är ett komplicerat fall, mer än vad de trott innan. Diagnosen jag haft sen innan, har utvecklats och blivit en vidaregående åkomma, som kommer av den första. Det är med andra ord inte lika lätt för dom att bara gå in och ta bort den skadade delen av tjocktarmen.
Läkaren förklarade för mig att han till 99,9 procent ungefär kan säga att tunntarmen numera också är skadad. Och är det den skadan de tror, så kan inte ett kirugiskt ingrepp lösa saken, utan det är bara behandling som gäller.
Jag har fått nya mediciner att prova, hittills har jag inte svarat på behandling jag testat genom alla dessa år, vilket därför gör mig till ett komplicerat fall. Han hade gått igenom alla journaler, falun, göteborg, stockholm. Han är bra min läkare tycker jag, han förstår att jag inte kan ha det såhär resten av livet, dock så är det svårt. han kliar sig mest i huvudet, och funderar. Trots att han är en av avdelningens bästa.
Melker var tydligen mycket boven i dramat till smärtan, som jag förklarat blivit värre sedan han kom, då magen reagerar fel när man fått barn, så det blir nåt hormonellt skit också. Fick idag även förklarat att den extrema smärtan jag får ibland, samma sak som jag åkte ambulans in för, i början när jag och T träffats, är tarmvred men skillnaden är att det inte är stopp någonstans. Skönt nog har jag inte haft SÅ ont sedan dess, men att ha ont det kommer jag nog alltid få leva med.
Jag har två mediciner att hämta ut på torsdag, och ett licenspreparat att vänta in. En magnetröntgen ska göras, och konsultation med Uppsala. Igen.
Jag och Melker har spenderat nästan hela dagen hemma hos min mamma, även kusinerna kom dit en stund :)
Sömnbristen gör sig påmind, och det enda jag tänker på är att få sova. Jag skulle ge vad som helst för att få sova en natt ostörd. Idag fick jag slumra på mammas soffa i nästan 2 timmar, guld värt.
Igår hade jag ont i huvudet, somnade med huvudvärk, vaknade med huvudvärk idag och än är den kvar. Så länge den inte blir migrän, så är jag nöjd. Migrän och förkylning brukar bli direkt jag inte sovit okej.
Kommentarer
Trackback