I torsdags var jag på anställningsintervju. Mitt livs första, om man inte räknar med en intervju för ett sommarjobb för något år sedan.

 

Sjukt vad nervös jag var, men såhär efteråt känner jag mig nöjd. Det kändes bra.

Jag håller alla tummar och tår för att dom ringer mig under veckan som kommer, och erbjuder mig tjänsten.

Det verkar vara ett toppenställe att arbeta på, på alla plan. Jag vill verkligen ha jobbet! Jag behöver jobbet!

 

MEN, om de istället ringer upp mig för att tala om att den är tillsatt av annan sökande, så är det klart att jag kommer att bli besviken, men jag kommer ändå vara sjukt glad över att jag kom så pass långt som till en intervju. För det mina vänner, det har aldrig hänt förut. Det är stort i mitt liv.