Det här med tiden alltså.. Det är stressigt att vara småbarnsmorsa.

Melker är inne i en riktig trots period. Hänger sig fast i mina byxben och klänger på mig hela dagarna, skriker så fort han inte får som han vill, river, nyps och drar mig i håret., testar gränser otroligt mycket, och skrattar mest åt en när man säger nej och ajaj,

Jag hoppas detta är en snabbt övergående period, för det är nästan så att jag skulle kunna sätta ut honom på facebooks bortskänkessida emellanåt.. ;) Skämt åtsido,

Men sliten, det är jag. Det är inte bara inte, att få vardagen att fungera med en liten vildning som går loss här hemma. Min snälla bebis har förvandlats till ett monster rent ut sagt, därav finns inte tiden. Allra minst tiden till att blogga, trots att jag egentligen har så mycket jag vill dela med mig av.