När ens barn blir sjukt.
13:55:55 
» Kommentarer(0) «
Att se ens barn ligga helt utslagen, så gott som okontaktbar. Att fundera över hur det egentligen ska gå med ens barn. Att känna sig så otroligt hjälplös som förälder.
Det vill jag aldrig mer uppleva.
På torsdag är det tre veckor sedan vi blev utskriva från avd. 34 på Falu lasarett, efter att ha legat inne med Melker i 6 dagar.
När han legat på soffan med väldigt hög feber som varken gick ner av panodil eller ipren, sett honom bli blekare och blekare, tanigare och tanigare, svagare och svagare så fick vi äntligen hjälp på akuten efter 5:e dagen.
Influensa som övergått till en lunginflammation konstaterades på lungröntgen, en liten kille som inte kunde syresätta sig själv ordentligt och en svårt uttorkad kille som bara sov. Och så den där elaka febern som steg mer för varje dag trots febernedsättande. Samtidigt som han blev genominfekterad, ögoninflammation och hals, näsa och öron som också protesterade.
Efter många påsar dropp, två sorters antibiotika, mängder av febernedsättande, syrgas och inhalationer så piggande han äntligen på sig, och vi fick se hans fina ögon igen och se honom börja leka. Bli sitt vanliga Melker igen.
Efter det här värdesätter jag varje dag med denna finaste lilla kille, högre än allt annat på jorden.
<3
Kommentarer
Trackback
